Jeg er først å fremst interessert i antikviteter,men tett etter kommer suvenirer kjøpt på slike veikroer i bygde norge.Troll,vikingskip,postkort med fine natur bilder.o.l.

Det nytter vel ikke å tro på julenissen heller, det er vel bare å skyve ting foran seg,
håpet, på den presangen som gir evig lykke.
Så her er kanskje bare å brette opp ermene, se verden rett i øynene og sine egne smertesår med. Men hvor vanskelig eller lett er det å være ærlig med seg selv? Se hva som trengs for å begynne å komme ut av smerte og lidelse?
Og metodene og hjelpemidlene, når blir de antikviteter, når stivner de, når blir de ubrukelige? Må en tradisjon være holdt levende av mestre, for at en skal kunne få hjelp? Og et romslig sinn, hvordan får man det, spør jeg, som strever med å gi slipp, selv på den minste ting. Har nettopp kommet ut av en videotitting, som jeg greide å sovne under, men våknet med et sjokk, da dødsøyeblikket ble nevnt. Må nok se dette en gang til. Legger den ut, kanskje andre vil ha interesse, selv om dette er svært eldgamle metoder da, kan det kanskje være noe å hente.

http://lotusgardens.org/teachingsonline/jkr-EnlightenedAction-2-2007-08-25.cfm

Kvifor fekk du sjokk då dødsøyeblikket vart nevnt?

Ellers må eg innrømme at antikvitetar tiltrekker meg enormt, og eg har store problem med å gå forbi secondhandbutikkar fordi eg heile tida finn noko med sjel i, og det varmer faktisk, i eit for meg relativt sjellaust og kaldt samfunn.I allfall ytre sett.
Andre antikvitetar skremmer vatnet av meg, fordi det tross deira skjønnhet, autentitet og tiltrekningskraft, er fastlåst stagnasjon, smerte og sorg i dei.
Og slik går no dagane.
Helsing antikvarisk psykopomp

dødsøyeblikket - se det som det er - det er jeg ikke helt sikker på om jeg vil overleve
eller dø i fred og harmoni - det er vel derfor jeg i det hele tatt greier å overleve smerte og sjokk med å ville forandre meg - til et litt mer levedyktig menneske - en litt mindre bør å bære på - selv om alt er en forgjengelig illusjon - tynger og drar det meg inn i det håpløse av og til - men endringer skjer - selv om jeg ikke er helt synkron ennå så må jeg si livet er en spennende reise - selv med stopp i suvernibutikker eller godtebutikker av ymse slag - om det sistnevnte er et hinder på veien vet jeg alltid ikke - men godt smaker det - nistemat på ferden - til lykke med nye funn psykopomp!

Jeg er litt forvirret her... har ikke dette alltid vært sjamanens vei?
Hva er er det antikvariske som er på vei ut??

og hva er så denne naturens kraft
er det bare å holde seg i ro
så går ting og tang av seg selv
når først valget eller valgene er tatt
eller må man virkelig karre seg
bruke krefter både her og der
hørte nettopp den godeste Alan si;
naturens kraft er som å heise seil
og la vinden føre deg
kanskje vi sees på vei over til den andre siden

Naturens kraft ER
hele tiden
ikke bare av å til
ingen begynnelse
og ingen slutt
slik som filmene
på det store
sølv-lerretet.

Stand before it and there is
no beginning.
Follow it and there is no end.
"Stay with the ancient Tao,
Move with the present.

Knowing the ancient beginning
is the essence of Tao".

~Lao Tsu

Lao Tzu - “The world is full of half-enlightened masters. Overly clever, too 'sensitive' to live in the real world, they surround themselves with selfish pleasures and bestow their grandiose teachings upon the unwary. Prematurely publicizing themselves, intent upon”


Hm...kanskje det antikvariske er selfish pleasures??
Kanskje ein lyt drite i avkastningen,glossy books og ettermælet, men jobbe i nuet?
Med seg sjølv...og andre?
Kan aldri verte sjaman, til det har eg for mange lyter. Men teknikkane kan brukast i det daglege liv, til glede åt andre, likevel.
Tek vekk merkelappen, kaller det noko ant, og vips, så vert ein ei kvardagleg, kjedeleg potet.
Det er allereie mange poteter i landet.

When i say that the world is full of half-enlightened masters,i am speaking of myself.When you speak,pay attention to what you say,and you will discover that everything you say about the world and other people,is all about your self.
Lao Tsu~

Dont listen to the masters when they speak,for they know not much.
Instead,listen to yourself when you speak,and you will know much.

Et romsleg sinn er kanskje det beste?
Å ikkje lytte i det heile tatt, er ikkje det litt arrogant?

Litt arroganse her og litt arroganse der,det er som kransekake hver dag til desert.
Ikke alle liker det,men man skal være åpen for at det finnes mennesker som elsker alt som har med selskap og høytid å gjøre.De har også en plass i vårt hverdags samfunn,og da snakker jeg om nettop å ha et romslig sinn.
Som den gamle boka lærer ossen som gjer rom for andre skal sjølv rommast.

Lao Tzu - mora mi hadde visstnok et forhold til han en gang

Alle handlinger er i bunn og grunn egoistiske gleder eller handlinger gjort ved å ofre seg - tror jeg. Til og med å ofre seg bunner i noe egoistisk, hvis jeg leter langt inni meg selv
De store "mestrene" vi også oppnå noe ved sine handlinger - (f.eks opplysning for seg selv). Det er også en egoistisk handling vil jeg tro?

Det kan bli en del utfordringer å følge gamle tradisjoner samtidig som man lever i nåtida. Tradisjonene oppsto der de oppsto og hang på den måten sammen med livet ellers. Det er en utfordring å idag ta opp igjen tråden på noe vi mistet for mange år siden. Men så oppsto tradisjoner også over tid ved at mennesker lyttet. Så de gamle tradisjoner var vel heller ikke noe stillestående. Å koble seg på kraften og leve i ett med må vel innebære å følge på noe som er i bevegelse og endring.
Og idag som det sies at ting går så fort, så tror jeg at man ved å koble seg på, på en måte kan gå fortere samtidig som man tar det roligere.

Velger å tro at nytenking, med utgangspunkt i de gamle tradisjonene, er en fin ting.

Har hørt at mange har blitt så fasinert når de lærer hva som er mulig å gjøre, at de på en måte stopper opp der / henger seg opp i manipulering, og ikke går videre oppover "trappen". Faktisk at det da heller går nedover.

Varför förföjdes shamanerna?

Fil. dr h. c. Pekka Aikio (emerituspresident vid finska Sametinget) gjorde uppmärksam på att orsaken till att shamandomen har behandlats så illa är att människorna var rädda för shamanens kraft. Dessutom säger dr Marko Bischof i sin artikel ”Vår själ kan flyga” att en människa som vanligen rör sig på ytliga medvetande kan få panisk ångest för att förlora sitt ego då hon beger sig in på dimensioner utöver de som hon är van vid. Redan tanken på denna process kan leda till motsvarande reaktioner.

Därför drar jag slutsatsen att även kyrkans män fick en enorm ångest och rädsla då de konfronterades med shamandomen, jojken och samantrumman. Detta ledde till att dessa måste utrotas och förstöras för gott. Man lyckades inte helt förstöra shamandomen eftersom den lever kvar men det som man inte beaktade var att samernas identitet skadades. Då kyrkans män dödade shamaner gick samerna ”under jorden” i Finland och där är de ännu! De talar inte med andra om det temat utan tiger, tiger, tiger! Den indianska psykologen Eduardo Duran talar om att kolonisationsprocessen har förorsakat själssår som borde helas. Därför är titeln på hans andra bok Healing Soul Wounds (Hela Själssår).

Den som vill ha den boken som bilaga till E-Mail skriv till mig!

Hilsen,
Nina Michael
München
Denne e-postadressen er beskyttet mot programmer som samler e-postadresser. Du må aktivere JavaScript for å kunne se adressen

Hei,

Det här är ett artikelförslag för Vasabladet (näst största svenskspråkiga dagstidningen i västra Finland)

Den integrerade människan

"Om man gräver djupt nog i vilken människa som helst finner man gudomlighet"
- Augustinus

Enligt min mening och erfarenhet lever människorna i den västliga världen begränsat och uttnyttjar inte alla sina inneboende möjligheter. Människan i väst lider därför av själsliga smärtor förorsakade av dualismen. I väst indelas människan i kropp och själ men egentligen handlar det om två sidor av samma sak. Dessa själsliga smärtor försöker hon dämpa genom stimulans utifrån, genom materialistiskt livsinnehåll, t ex genom ständigt ökande konsumtion, konsumtion och återigen konsumtion. Därigenom blir hon främmande för sig själv, sin inre kärna, och sitt egentliga jag.

Att tala om ”den integrerade människan” går ut på att beakta även s.k. högre medvetandetillstånd som man kan uppnå genom att delta i t.ex. yoga, meditation eller en shamanistisk resa. Man har redan länge undersökt hjärnverksamheten hos människor i djup meditation och har fastställt förändringar som har haft en positiv inverkan på människans psykiska välbefinnande. Dylika forskningar med samma resultat görs nu på Turun yliopisto.

Att jag har försökt införa denna dimension till oss i Finland har stött på enormt motstånd! Det handlar om följande fenomen: Dr Marko Bischof säger i sin artikel ”Vår själ kan flyga” att en människa som vanligen rör sig i ett ytligt medvetande kan få panisk ångest att förlora sitt ego då hon beger sig in på dimensioner utöver de som hon är van vid. Redan tanken på denna process kan leda till motsvarande reaktioner. Därför är vi rädda för dessa medvetandetillstånd vilket leder till att vi betraktar högre medvetandetillstånd som något alltför konstigt för oss i väst. Man förlorar därigenom en väsentlig möjlighet till själslig utveckling genom att inte våga ta risken att beträda nya farvatten.

Den integrerade människan har aldrig långtråkigt. Hon är inte beroende av intryck och stimulans (t.ex. sällskap) utifrån. Hon måste inte ”döda tiden” eftersom det inte finns tid att döda. Varje sekund är en viktig del av vårt liv!

Bild: Yin & Yang (kinesisk symbol)
När det uppstår balans mellan Yin och Yang så känner vi harmoni i kropp, själ och i vår livstillvaro.

Människor i olika kulturer har samma själsliga grundstruktur. Problemet är att man för samma fenomen har olika benämningar: samer och indianer talar om andar och de kristna om änglar och demoner. I båda fallen handlar det alltså om andeväsen: Kulturen präglar den form ett sådant fenomen – t.ex. i drömmar – får såsom änglar, andar, Jesus eller Buddha. Man kan alltså inte säga ”Öst är Öst och Väst är Väst och aldrig mötas de två”.

Om man lyckas att sammanfoga de två personella och transpersonella (gränsöverskridande, övermedvetna) medvetandetillstånden till en enhet kan man tala om en integrerad människa som kan använda alla sina inneboende resurser för att uppnå sitt mål under ”sin resa här på jorden”. Hon är en glad, avspänd och kreativ person som använder hela sin inre kapacitet, som till exempel Dalai lama! - Se bifogat schema.*)

En sådan människa får dessutom ökad kreativitet, inspiration och energi enligt en helt ny forskning av dr Sandra Harner. En integrerad människa börjar inte heller föra krig mot andra utan lever i frid och fred med sig själv och andra. Dessutom är hon lycklig, vilket min läromästare dr Léo Matos anser vara livets mening!

Det spelar ingen roll vilken form av upplevelser på högre medvetande som man ägnar sig åt, shamansk resa, yoga eller meditation eftersom alla har samma effekt på vårt själsliv. Det som händer inom psyket då man överskrider gränsen mellan alldagligt medvetande och högre medvetandetillstånd är att dessa två dimensioner integreras så att vi får tillgång till alla potentiella och latenta resurser som vi alla har inom oss. Om vi lever endast i det alldagliga medvetandet förblir alltså mycket inom oss outvecklat. Därför talar jag om den integrerade människan som en möjlighet att leva ett rikare liv!

Nina Michael
Interkulturell kommunikation
Transpersonell psykologi och psykoterapi
München

Hei,

Den transpersonella psykologin är en utmärkt möjlighet stt beskriva högre medvetandetillstånd, men inte den enda! Sådana tillstånd upplever shamanen i sina resor till "andra världar". Vi kan delta i en shamask resa och kan då uppnå dessa högre medvetandetillstånd: Man kan uppleva e